Den goda stämningen, mysiga Mahé och Karabatic etik och moral

God afton! Det här var inte direkt EM:s hetaste handbollskväll, det tror jag att vi kan vara överens om. För det första är det inte sådär alldeles upphetsande när omkring 1 500 åskådare tittar på två avslagna handbollsmatcher i en arena som tar nära 17 000. Det smittar av sig till tv-publiken och det här är väl en av nackdelarna med det här spelsystemet. Det ska vi däremot inte älta mer om, och om det var lite sömnigt i kväll blir det andra bullar på onsdag.

Ska vi bara ta förutsättningarna också, innan vi går över till kvällens höjdpunkter (nåja). Jag lånar helt enkelt TT:s lilla genomgång på läget inför Norge-matchen.

• Seger mot Norge räcker om inte Frankrike förlorar med minst två (med siffrorna 22–20 eller mer) och max sju mål (eller åtta, med siffrorna 37–29 eller mer).
• Oavgjort mot Norge räcker om Frankrike slår Kroatien.
• Förlust mot Norge (med max tre mål, eller fyra med siffrorna 28–32 eller mer) räcker om Frankrike slår Kroatien.

Den goda stämningen. Vid sidan av Andreas Palickas 50-procentiga insats och Albin Lagergrens första halvlek var det svårt att hitta de här glädjeämnena som kan vara värda tre kungar. Men jag tycker ändå att vi fick ett litet guldkorn i all sin enkelhet när Sverige tog sin sista timeout. Krille körde lite vanliga genomgångar med sina killar, innan lagkapten Ekberg avslutade ringen med de bevingade orden: ”Gör jobbet färdigt så blir det bättre stämning efter matchen”. Det var lite härligt. Och på något sätt talande för den jargong som handbollsspelare har. Man tänker liksom ett litet steg längre. I alla fall svenska handbollsspelare. En match är avgjord. Två viktiga poäng är redan klara. Men man tänker ändå lite extra på stämningen i omklädningsrummet efter matchen. Jag tycker att det finns något nästan rörande fint i den stunden.

Mysiga Mahé. Egentligen går det ju inte att lita på att Frankrike ska göra sitt bästa mot Kroatien om de inte behöver det. Inte när två av lagets viktigaste spelare – bröderna Karabatic – är dömda för spelfusk och läggmatch. Men efter att ha sett Kentin Mahés intervju i TV3 måste jag erkänna att jag vacklar. Kanske är det här franska laget ganska reko ändå? Mahé verkar ju precis hur trevlig och mysig som helst.

– Vi ska ge allt mot Kroatien. Jag säger inte det här för att ni är svenskar, men jag önskar Sverige lycka till och de förtjänar att gå till semifinal.

Han SER ju faktiskt ärlig ut. Och Frankrike SER också väldigt, väldigt bra ut. Det känns ändå inte helt hopplöst, det här.

Bröderna Karabatic. Ja, det blir lite mer Frankrike. För i skrattmatchen mot Serbien var det de båda bröderna Luka och Nikola som dominerade. Nikola spelade bara första halvlek, men visade precis hur enkelt handboll är om man är så bra som han är. För Luka har det varit ett mer udda mästerskap. Han kom in i truppen inför Sverige-matchen och hann spela i sex minuter innan han fick rött kort. Och mot Serbien var han inne i exakt 25 sekunder innan han fick sin första utvisning. Men de lyckostar som hade Luka i sin EM-sjua behövde inte misströsta. I resten av skrattmatchen var han lysande, framför allt med sina snabba avkast och mål som följde, och noterades till slut för sju mål. Det är en minst sagt vass brödraduo Frankrike förfogar över. Nu är det bara att hoppas att de inte tänker spela på fransk förlust mot Kroatien…

/Robin