Matstoppet, skrivstoppet och besvikelsen på sista stoppet

Jag har befunnit mig på resande fot under dagen och EM-tittandet har därför blivit något lidande. Nu var i och för sig Skövde–Kristianstad HK inte helt olik den matchbilden Sverige bjöd på igår. KHK var helt av banan i första halvlek och låg under med 8–14 i paus. Sverige låg ju under med 8–15 mot Island och det var väl en påminnelse jag hade kunnat vara utan.

Hur är det då att följa EM när man är ute på vägarna för att bevaka SHE? Jo, det ska jag tala om för er. Det är faktiskt inte helt omöjligt, skulle det visa sig. Vi tar oss igenom kvällens EM-kungar.

Dramatiken på matstoppet. Jag bestämde mig för en asiatisk buffé i Värnamo på väg hem från Skövde. Det innebar att jag kunde börja sörpla i mig äggnudlarna och de wokade gränsakerna lagom till andra halvlek av Makedonien–Slovenien. Och där blev jag sittandes. Det är något handbollsromantiskt över Makedonien. Grozzan, som den Hammarby-supporter han är, bidrar så klart gärna med att sprida bilden av ett missförstått och underskattat handbollslag som alltid får allting emot sig. Och som den ”sucker” jag är faller jag ofta i den fällan. Med Ristovski i målet, han som man alltid har tyckt varit lite för dålig för att Makedonien ska lyckas i ett mästerskap, blev det faktiskt seger efter att Slovenien inte gjort ett enda mål under de sista fem och en halv minuterna. Avslutningen var fylld av tekniska fel, missar, nervositet, tveksamma domslut, upprörda känslor… helt enkelt allt som gör en vanlig handbollsmatch till en utomordentligt underhållande handbollsmatch. Svenske delegaten Peter Olsson hade att göra nere vid bänken i slutet. Det var med andra ord ett väldigt lyckat matstopp. Och buffén var dessutom stabila RRR.

Skrivstoppet i Skövde. När jag hade skrivit en av två texter från Idrottshallen i Skövde (jag anlände först till en tom Arena Skövde innan jag insåg att matchen flyttats till den gamla hallen) fick man så klart ta en liten paus. Jag hann därför se några minuter av Tysklands jätteseger mot Montenegro. Det räckte för att ta tyskarna och förbundskaptenen Christian Prokop in på den här listan. Som regerande mästare är Prokop mannen som tagit över efter succén med Dagur Sigurðsson. Det blev lite diskussioner när han petade Kiels Rune Dahmke ur truppen, men oj vad Tyskland imponerade. Montenegro, utan Nebojsa Simic och Vuko Borozan, var kanske något av en besvikelse men å andra sidan har Prokop både bredd och spets så det skulle räcka till två EM-lag. Nu har han bara ett, och det kan räcka hur långt som helst.

Besvikelsen på sista stoppet. Hemma i Kristianstad insåg jag att Danmark förvisso vunnit, men att Mikkel Hansen dragit på sig ett tveksamt rött kort. Varför är då det en besvikelse? Jo, för att det påverkar mitt EM-lag väldigt negativt. Det är på holdet.dk som man kan skapa sin EM-sjua, som fungerar som alla de här drömelvorna man kan tävla med under fotbollsmästerskap. En kul grej. Nu gick inte första rundan riktigt som jag hade förväntat mig. Till viss del spelar Hansens röda kort in i besvikelsen. Men det är mycket kvar och, ärligt talat, hur ska det här laget kunna misslyckas?

Däremot kan jag glädja mig åt att jag, trots en rätt usel omgång, ändå placerar mig före Anton Lindskog. ”Bygdens son” fick hybris redan innan tävlingen drog igång.

***

Summering:
***

Kvällens ”ser ut att vinna EM”: Tyskland.

***

Ny dag i morgon. Då kan Sveriges EM faktiskt ta slut. Men… den dagen, den sorgen.

/Robin