Bästa redskapet för fart, felbedömningen och en annorlunda VM-känsla

Handbolls-VM

Jahapp. Då var det över. Finito. Och i slutändan, med facit i hand, så var det inte ens nära. Sveriges bästa VM-match, åtminstone sett till vilket motståndet var, räckte ändå bara till en fyramålsförlust. Och vi behövde vinna med tre. Det är lite deppigt att skriva det med tanke på förväntningarna vi hade på det här laget. I ärlighetens namn vann Sverige jämna matcher mot mellanlag som Egypten, Qatar och Ungern och förlorade klart mot topplag som Norge och Danmark. Det räckte helt enkelt inte till. Lagbygget var inte där vi trodde att det var. En felbedömning av mig och många andra. Det hjälpte inte att vara breda när spetsen saknades.

***

Kim Ekdahl du Rietz sammanfattade sin (försvars)roll i VM i Viasat-studion efter matchen:

– Annorlunda än vad jag hade tänkt mig.

Det kunde lika gärna ha varit beskrivningen av min VM-känsla.

***

Vi försöker landa i besvikelsen och tar kungabetygen så länge.

Tollbring. Var väl den enda riktigt positiva överraskningen mot Danmark. Han har varit totalt iskall under hela VM, men när det behövdes som mest vaknade han. Åtta mål, en sur straffmiss, men ändå Sveriges bästa spelare. Det räckte tyvärr inte särskilt långt ändå, men tillsammans med ”Zacke” på den andra kanten var Tollbring åtminstone en ljusglimt.

Sveriges VM. Förutsättningarna var bästa tänkbara. En lätt grupp att värma upp i och en mellanrunda där det krävdes en seger mot Danmark eller Norge för att gå till semifinal. Sverige visade bredd i gruppspelet, slog lagen man skulle slå, men när det väl började bränna till kom avslöjande efter avslöjande. Försvaret var inte tillräckligt bra, andrafasspelet kom aldrig igång, anfallsspelet saknade världsklass-prestationer. En stark tvåa, klart godkänt, blir mitt betyg på det svenska mästerskapet.

Mittnio. Jim Gottfridsson gick sönder. Sverige var långt ifrån glamourösa redan tidigare, men utan Ledaren blev det i alla fall inte bättre. Linus Arnesson kom in och hur bra han än gör det i klubblaget så räcker det inte mot topplagen på ett VM, så är det bara. Jesper Konradsson kom också in till slut, men visade i stort sett ingenting mot Danmark. Jag klandrar honom inte, han borde väl snarare ha varit med från början i så fall, jag säger bara att mittnio-positionen utan Gottfridsson var alldeles för svag för en semifinal. Jag tycker att det är läge att spela in Konradsson ordentligt nu inför nästa mästerskap. Om Sverige ska upp farten igen är han vårt bästa redskap.

***

Men vilka jädrans semifinaler som väntar. Guldfavoriterna Danmark och Frankrike i en match full av kvalité och tydlighet. Och så den fullständiga kulturkrocken mellan det löpande, finurliga Norge och det fysiska, ocharmiga Tyskland. Det kan både smälla och gå undan i den semifinalen.

/Robin