Langaro, Duvnjak och sju mot sex-hatet

Handbolls-VM

Efter en bloggfri lördag går vi nu in i VM:s finalvecka. Men först ska vi så klart summera upp den här söndagen, som på förhand såg lite halvsömnig ut, men som växte till en av de riktiga höjdarkvällarna tack vare Brasiliens jätteskräll mot Kroatien. Tillsammans med Tyskland–Frankrike slår sig dagens match in bland VM:s absoluta höjdare. Det blir så klart en given trea när vi drar igång kungabetygen.

Haniel Langaro. Jag hade väl egentligen kunnat ta hela laget, men förutom Fabio Chiuffa (han med frisyren) är Langaro (han med målgesten) en ny favorit. Nio mål blev det ikväll och det är alltid lika roligt att se spelare som blir glada när de gör mål. Det är annars den största skillnaden mellan att se dam- och herrmästerskap. Damerna blir så mycket gladare av att göra mål. Att Langaro dessutom bidrar med något så ovanligt som målgester får mig på ännu bättre humör. Brasilien har varit med och hotat hela turneringen och redan efter segern mot Ryssland tyckte man att det var en skräll. Men att de skulle slå ett motiverat Kroatien i en viktig match i mellanrundan såg jag inte komma. Dessutom spetsar det till gruppen, där Kroatien annars var det enda laget som gått rent. Nu är det små matchbollar för Tyskland och Frankrike och redan imorgon smäller det med Kroatien–Tyskland 20.30. Det är nästan så man ryser av att skriva det.

Domagoj Duvnjak. Kroatiens lagkamrat borde vara äldre vid det här laget. Han lufsar omkring som en åldrad gammal varg, svettig redan när han kliver ut på uppvärmningen och kastar sig långsamt men skickligt i alla luckor som uppstår. Det finns ingen i handbollsvärlden som tar så lång tid på sig att falla som Duvnjak. Alltså tiden det tar från att han nått maxhöjden vid ett hopp tills han landar på golvet. Men han är alltså bara 30 år. Sex mål och fem assists i förlusten mot Brasilien. Visst, några tekniska fel för mycket, men det förlåter man eftersom han spelar med en sådan passion och samtidigt ett ständigt lidande. Det ser ut som att han har hela Kroatien på sina axlar – och det har han väl på ett sätt också. Med detta ville jag alltså bara hylla Domagoj Duvnjak mitt i bedrövelsen.

Sju mot sex. För att parafrasera Göran Persson: Berätta inte för mig om de nya reglerna. Jag har sett det. Jag har växt upp med det. Jag hatar det. Sedan reglerna om målvaktsbyten infördes har vi tvingats genomlida match efter match, mästerskap efter mästerskap, med sju mot sex-spel och utvisningar som får mindre betydelse. Med mål i tom kasse som varken publik eller spelare tycker är underhållande. Och med en uppenbar skaderisk varje gång målvakterna rusar in från sidan. Brasilien–Kroatien var en uppvisning i varför reglerna borde skrotas fortare än kvickt. Jag tappade räkningen någon gång när Brasilien kastade in sitt sjätte eller sjunde mål i tom bur. Jag är glad för Brasiliens skull, men jag ogillar sättet Kroatien tillät dem vinna på.

/Robin