Felfria Henningsson, Lindgrens superbredd och ett härligt Ystad

Handbollsligan

En semifinal som levde upp. Till skillnad från Sävehofs sövande gå-handboll mot Alingsås i går kom Ystad till Kristianstad med den tydliga planen att ge IFK Kristianstad vad de tålde av sin egen medicin. Anders Persson stängde direkt och farten var nyckeln. Ystad gick upp till 6–2 och 9–5 i början av matchen. Tankarna hamnade direkt hos Radio- och tv-Glenn som inför matchen med övertygelse sa att Ystad mycket väl kan ta en match i Kristianstad Arena. Medan i stort sett alla lag som kommer till arenan försöker sig på ett destruktivt döda tiden-spel – en taktik som inte fungerat för någon under de senaste 44 matcherna – gick Ystad motsatt håll.

I nästan 30 minuter såg det ut att fungera ganska bra. Även om sanningen är att matchbilden förändrades redan efter tio minuter. Då bytte Ola Lindgren ut hela niometerslinan med Olafur Gudmundsson, Gunnar Steinn Jónsson och Stig-Tore Moen. In kom Philip Henningsson, Richard Hanisch och Albin Lagergren och fick omedelbart bättre fart på ett så långt trögt anfallsspel. Att Leo Larsson ersatte Nebojsa Simic några minuter senare satte ytterligare fart på omställningarna. Leo var också grym i målet under hela matchen.

I det stora hela var första halvlek – 15–14 till IFK – en av säsongens absolut roligaste.

    ***

    Philip Henningsson ser onekligen ut att ha mått riktigt bra av samlingen med ligalandslaget. I kväll var han helt outstanding och gjorde i stort sett inte ett misstag under hela matchen. Henningsson är en bra försvarsspelare, nästan orimligt bra med tanke på hans ålder. Han har tunga satsningar och en kväll som den här ser han ostoppbar ut.

    Ola Lindgren erkände efteråt att han faktiskt hade startat med fel uppställning. Det blev uppenbart på fler håll än Henningsson. Richard Hanisch gjorde en stark insats och spelade 50 minuter framåt för första gången på väldigt länge i en match av stor betydelse. Fart i det han vill göra och rejäla satsningar när det väl blir dags för det. Även Albin Lagergren kom in och bidrog med precis det han är bra på. Blicken, tryggheten och den perfekte tajmingen i allt ifrån egna satsningar till sina hockeyassists.

    Lindgrens byten säger också en del om IFK den här säsongen. Lite det jag var inne på tidigare i dag. Det finns ingen nyckelspelare som MÅSTE leverera. Alla går att ersätta med någon minst lika bra. Den bredden är det inget annat lag som är ens i närheten av och förmodligen är det den som kommer att ta IFK till en ny SM-final.

    ***

    Den förre IFK-hjälten Vlado Samardzic är tillbaka i Kristianstad. Första gången på nästan 20 år faktiskt. Det var när han lirade som jag själv började följa handbollen i trakten. Nu är han tillbaka för att följa resten av slutspelet och för att, som han själv sa, ”fira SM-guldet med IFK”.

    På lördag kan ni läsa en längre intervju med Vlado. Håll ut. Det kommer det garanterat att vara värt. Så länge kan ni alltid läsa Flincks intervju med honom från 2015.

    ***

    Nytt publikrekord igen. Från 5173 till 5178. Höjningen må vara liten, men känslan är ändå att det var betydligt fler på plats ikväll jämfört med den tredje kvartsfinalen mot Guif. Det här var ett publikrekord som verkligen var ett rekord. Och det kändes verkligen på alla plan att slutspelet är på riktigt nu.

    ***

    Redan på fredag kör vi igen. Det kommer att bli tätt, snabbt och härligt i Ystad Arena.

    /Robin