Ola Lindgren, IFK Kristianstad och en ganska sorgsen historia

Handbollsligan

God kväll och välkomna tillbaka till den här handbollsbloggen. Efter att ha varit föräldraledig under hösten har den här bloggen varit pausad, men nu är jag tillbaka och bloggen likaså. Det känns kul, inte minst med tanke på vad som väntar med VM, Champions League och kommande slutspel på både herr och damsidan. Podden, som jag har med Flinck, har rullat på under hösten, men varvar även den upp nu lagom till VM. Det finns alltså all anledning att placera den här bloggadressen bland bokmärkena igen.

Det jag skulle vilja adressera just ikväll är frågan som väl diskuteras mest bland alla handbollsfans i Kristianstad. Det handlar om IFK Kristianstad. Det handlar om Ola Lindgren. Och det handlar delvis om Ljubomir Vranjes och Björn Sätherström. En segdragen historia som jag någonstans blir lite sorgsen av att följa.

Att Vranjes/Sätherström är på gång till IFK var känt innan jag kom tillbaka efter ledigheten, så om detta ska jag inte tjata. Däremot blev det i dag, efter ett par veckors tystnad, bekräftat att Ola Lindgren slutar i IFK efter säsongen. Jag pratade själv med Lindgren i förmiddags och då bekräftade han just detta. Han och sportchef Jesper Larsson hade haft ett möte igår (tisdag) där Lindgren fått förklarat för sig att styrelsen avser att ta in en ny röst till nästa säsong. Om detta går det att läsa mer om HÄR i artikeln som legat ute sedan lunchtid.

Den uppmärksamme har då sett att Lindgren inte känner sig helt nöjd med hur kommunikationen har skötts. Själv fick han läsa om sitt kommande öde i tidningen – det stod ju i både Kvällsposten och i Kristianstadsbladet – och fick dessutom ett samtal från en av de tilltänkta tränarna (oklart vem). Inte så svårt att förstå den känslan efter sju minst sagt framgångsrika år i klubben.

Den uppmärksamme har också sett att Jesper Larsson inte alls ville bekräfta att det är klart att Lindgren lämnar. ”Det är inte klart”, ”ska prata med honom på fredag” och ”inga kommentarer” var responsen på Lindgrens eget besked. Det börjar alltså bli aningen rörigt. Och mycket klarare blev det inte när Ola Lindgren själv ringde upp igen efter att ha läst ”Jeppes” uttalande. Lindgren var helt oförstående till sportchefens protester.

– Jag vet inte vad det är för spel han spelar. Beskedet var att styrelsen ville ha en ny röst och gå en annan väg. Det är ganska svårt att misstolka, sa Lindgren.

Han sa också att IFK enligt egen utsago inte gjort helt klart med någon ny tränare, men att han själv inte tänkte sitta och vänta på att eventuellt bli någon slags reservlösning eller andraval.

Allt som allt hade jag inte gett fem kungar till den interna kommunikationen. Någon raketforskare är jag inte, och det behöver jag heller inte vara för att förstå att relationen Jesper Larsson/Ola Lindgren har varit bättre.

Efter att ha tagit IFK till sex SM-finaler på sju år, vunnit fyra raka SM-guld, tagit klubben till Champions League-slutspel och en överlägsen plats på den svenska tronen verkar det alltså som att det är så här det ska sluta. Med hemlighetsmakeri, otydliga och utdragna besked och gnabb med sportchefen och styrelsen. Och då pratar vi om klubbens mest framgångsrika tränare genom tiderna. Man får ändå säga att det är lite sorgligt. Lindgren borde gå ut med ett SM-guld, stående ovationer och värdiga hyllningar. Inte tvingas bort med en bitter underton.

Jag har full förståelse för att IFK väljer en annan väg, att man vill ha ett tränarbyte. Jag kan till och med tycka att det är ganska vettigt. Sedan om det blir just Vranjes/Sätherström eller någon annan spelar inte så stor roll. Klubben har genomgått stora förändringar med en populär klubbchef som slutat och med nya utmaningar framför sig. Dessutom har Ola Lindgren varit pappaledig en dag i veckan under hösten, flyttat från Kristianstad och sitter därmed i en personlig situation som inte ser likadan ut som för ett par år sedan. Tajmingen för att byta tränare är helt rimlig.

Det är bara sättet som förbryllar. Lindgren hade varit förtjänt av lite rakare rör kan man tycka. Inte förväntas sitta lugnt i båten medan IFK mer eller mindre öppet letar efter en ersättare. Och särskilt inte förväntas vara redo att förlänga om klubben som egentligen inte vill ha honom inte skulle lyckas hitta en passande ersättare.

Vi har inte facit ännu. Men om det här slutar så som det verkar sluta så känns det inte särskilt värdigt.

/Robin