Laget som alltid EGENTLIGEN är bättre, fiaskovarning och fina avtryck

I kväll tog den första halvan av elitserien VM-uppehåll. Själv tog jag mig an delar av Aranäs–Alingsås, Skövde–Guif, RIK–Malmö och Lugi–Sävehof. Jag zappade även förbi plojmatchen i Ystad, men det är en helt annan historia. Inför kvällen tog jag också en titt i tabellen och kunde med viss förvåning och stor glädje konstatera att samtliga lag har spelat lika många matcher. Så kommer vara fallet även efter imorgon. Superdatorn levererar.

Det innebär också att man kan göra en rättvis bedömning av lagens höstsäsong. Alla har mött alla, minst en gång, i vissa fall två. Jag har några små funderingar efter halva serien och tänkte gå igenom kvällens lag här och nu.

***

11) IFK Skövde: Har en liten koloni av spelare från IFK Kristianstad, varav egentligen ingen har fått något större förtroende från tränaren Patrik Liljestrand. Victor Röxner är den som blixtrat till oftast. Annars har Skövde till stora delar sett ut som Skövde såg ut i fjol. Efter elvamålsförlusten mot Karlskrona har man dock tagit sig i kragen och vunnit tre av de fyra senaste matcherna. Man inbillar sig hela tiden att Skövde EGENTLIGEN är bättre än tabelläget visar, och kanske kan kvällens seger mot Guif hjälpa dem att visa det. I övrigt noterar jag att Adam Samuelsson är oerhört lik Drotts förre lirare Gunnar Steinn Jonsson.

10) Aranäs: Den största överraskningen så här långt. Är redan nu på god väg att säkra åtminstone en kvalplats eftersom avståndet ner till Drott växt till sju poäng. Det kunde mycket väl ha varit nio om Aranäs hade orkat hela vägen mot Alingsås i kväll. Ledning med fem bollar i början av andra halvlek försvann i ett nafs när AHK satte in turbon. Men i det stora hela har Aranäs bjudit upp till en tempofylld och passionerad handboll. Har redan gjort större avtryck än föregångaren Önnered.

9) Eskilstuna Guif: Har varit en besvikelse hela hösten och gjorde nog ingen gladare efter förlusten i Skövde. Kristján Andrésson har satt sig i ett besvärligt läge och det är inte alls säkert att man kommer att klara en slutspelsplats. Det skulle vara ett fiasko och inte alls vad man behöver nu när man ska bygga hajpen inför den nya arenan. Det där med spel utan mittsexa var möjligen ett piggt grepp, men det lade också grunden till den här miserabla hösten.

7) Lugi: Det var inte jag som skrev det först, men jag upprepar gärna: Swinging Lugi är tillbaka. De förlorar när allt talar för att de ska vinna. De vinner när de inte borde vinna. De leder matcherna, men förlorar ändå. De ligger under, men vänder och vinner. De slår Ystad borta, förlorar mot Skövde hemma, vinner mot Sävehof borta och förlorar mot Sävehof hemma. Det går helt enkelt inte att lita på Lugi längre. Däremot är jag ganska säker på att Tomas Axnér ryter till och fixar en slutspelsplats till slut. Alfred Jönsson har stått för genombrottet och Hampus Jildenbäck för leveransen. Däremot hade Simon Jeppsson behövt höja sig från super-sub till trygg och given vänsternia om Lugi ska hota om en semifinalplats.

6) Malmö: Är faktiskt skadefria nuförtiden, vilket inte hindrat laget från att stå för svajiga insatser den senaste tiden. Man har till exempel förlorat med tio mot IFK, vunnit mot Alingsås, förlorat med åtta mot Aranäs och nu tagit en poäng mot Redbergslid. Totalt sett har de gjort vad som förväntats av dem, men Malmö lär få slåss om en slutspelsplats ända in i vårvärmen.

5) Redbergslid: Precis som de flesta andra lagen blandas det hej vilt mellan topp fyra-prestationer och insatser som inte förtjänar en slutspelsplats. Rickard Lönn börjar hitta rätt och Linus Arnesson hoppar fortfarande högt och länge. Häftig upphämtning mot Malmö i kväll där man som mest låg under med nio bollar, men vände till 25–25. Tiden talar för RIK.

4) Sävehof: Innan vintermånaderna tog vid såg Sävehof ut som ett topplag på riktigt, men efterhand som motståndarna förstod det så har verkligheten kommit ifatt laget. Besegrade förvisso Lugi ikväll, men något annat var väl inte att räkna med när nu Lugi vann i Partille. Det finns nämligen ingen stabilitet i lagen under IFK och Alingsås och då är inte Sävehof något undantag. Per Sandström ska man däremot inte skoja om, han kan mycket väl avgöra slutspelsmatcher på egen hand och då blir Sävehof farliga.

2) Alingsås HK: Om IFK Kristianstad är överlägsen etta, är Alingsås en minst lika överlägsen tvåa. Medan Ystad har gått ner sig i en allt djupare formsvacka har det blivit tydligt vilka som kommer att bli tvåa i den här serien. Medan IFK har blivit lite bättre än i fjol har resten av lagen under Alingsås snarare blivit sämre. Och när AHK då är precis lika bra som vanligt så är det inget lag underifrån som hotar i längden. Med ett lyckat EM är det kanske dags för Jesper Konradsson att prova vingarna utomlands?

***

I morgon fortsätter vi också med resterande lag, och så blir det förstås en rejäl genomgång på IFK Kristianstad – spelare för spelare.

Då förväntar vi oss alla att IFK tar revansch på Hammarby efter det trots allt ganska väntade debaclet i Stockholm. Själv tycker jag att Bajens seger var det bästa som kunde hända både IFK, Hammarby och hela elitserien. Nu finns det åtminstone en liten nerv kvar inför IFK:s matcher, något som annars försvunnit helt under hösten. Matcherna hemma i Kristianstad Arena har till exempel blivit lite väl förutsägbara. Tack vare den senaste förlusten fick genast den utsålda returen mot Hammarby högre puls. Plus att elitserien får lite bättre trovärdighet.

***

Damernas elitserie drabbades av säsongens första skandalmatch i lördags. Nu spelas Önnered–Heid om efter att Heid förbjudits att byta målvakt inför straffen i slutet av matchen. Protest lämnades in (!) och när man felaktigt förbjuds att byta en spelare så kunde förstås inte Ralf och hans kompanjoner döma annorlunda.

Oturligt nog för Kristianstad HK, får man säga. Jag tror inte att de hade haft något emot att Heid och Önnered delade på de där poängen. För KHK går det tuffa spelprogrammet också vidare i morgon, då mot H65 borta innan serien vänder och hemmamatch väntar den 2 januari.

***

Österporthallen stod värd för sin sista match någonsin när plojmatchen mellan IFK Ystad och Ystads IF lockade storpublik. Det gick tydligen några hälsenor, men det kunde det kanske vara värt. Själv kommer jag att sakna pressplatserna, som förmodligen varit de bästa och mest närgångna i elitserien de senaste säsongerna. Däremot utgår jag från att hamburgarna i den nya arenan blir minst lika goda som de i Österporthallen.

I övrigt har jag aldrig haft till särskilt mycket till övers för Österporthallen. Där man bytte om i iskalla omklädningsrum, gick vilse när man skulle in till hallen, förlorade 99 av 100 gånger och sedan gick vilse igen när man skulle tillbaka till de iskalla omklädningsrummen.

Tack för allt.

/Robin