I morgon inleder vi den stora finalresan!

I morgon åker vi o kör vi på samma gång.
Det har Robin redan berättat för er.
Det vankas ju final.
Eller fucking SM-final, som Stuart Baxter hade uttryckt det.

Förra året piskades finalstämningen i Kristianstad upp till kokpunkt och maxgräns på samma gång.
Trots att ”alla” då visste att IFK förmodligen bara skulle cruisa ner till Malmö för att spela av en SM-final och bärga hem ett SM-silver med guldglans.
Nåja, lite överdrivet kanske. Men lite den känslan var det.
Eller som Robin sa tidigare i dag: Då hoppade man mest att det skulle vara jämnt i halvtid, för finalens och spänningens skull.
Men det sket sig rätt kraftigt.
Men NU: Nu snackar vi riktig SM-final. Drott leker man inte med och jag gissar att taktikräven Ulf Sivertsson har åtminstone ett par ess att plocka fram ur rockärmen under de 60 finalminuterna.
Ola Lindgren? Ah, han håller nog mest tummarna för att så många i IFK som möjligt har dagen, eller kvällen, på torsdag. För då vinner IFK SM-guld.
Det är den sanna verkligheten. IFK ä-r ett bättre lag på pappret än Drott och har ungefär femtielva fler matchvinnare än laget från Gessleland.
Men – och det måste alla brandgula galningar ha i åtanke – vi minns matchen lagen emellan i Kristianstad Arena tidigare i våras.
Drott och Taktik-Uffe lyckades till fullo med sin gameplan när man i sann Drottanda – det vill säga stenhård disciplin och äcklig noggrannhet – i princip bara lyckades spela på sin ledning och döda tid sista 20. IFK körde då totalt fast i Drottgyttjan.

Och för IFK är det nog största faran. Att Drott skaffar sig en 3-4 måls ledning i andra halvlek och sen låser IFK:s anfallsspel och spelar hem SM-guldet.
Och då lär vi få höra hela Gyllene-Tider-Halmstad skråla: ”Tjalalala la!”
Men som sagt: Får IFK igång sitt spel och artilleri från nio meter så tror jag att vi får se en matchbild ruskigt lik den vi fick se i Partille i lördags.

I morgon bitti klockan 10 rullar IFK-bussen mot 031-stan. Och i morgon kommer också vår fullmatade finalbilaga med papperstidningen.
Vi har inte haft samma tid på oss, jämfört med i fjol, att snickra ihop årets finalbilaga men vi har jobbat stenhårt söndag, måndag o tisdag för att leverera så mycket finalläsning som möjligt till er läsare.
I dag var därför sista dagen att göra något till finalbilagan, men IFK gjorde det inte så lätt för oss.
Jag o min prao Victor jagade lite intervjuoffer efter förmiddagens styrkepass. Och det blev faktiskt till ett litet konditionspass – för oss.
”Var är Lucau o Darko”, frågade vi kapten Jepson när han kom gåendes från styrketräningslokalen.
”De är kvar där”, svarade Jepson.
På vägen dit mötte vi Charlie Sjöstrand.
”Nä, det är nog bara Henke (Nordlander) och Anton (Jönsson) kvar där”, sa Charlie.
Jaha.
Det var bara till att knata tillbaka till Arenan. Och när vi är 100 meter från Arenan ser vi Darko vandra från Arenan. Jag o Victor börjar springa och när vi är sisådär 30 meter från Darko skriker jag ”Darko Darko”. Men ingen respons. Darko lyssnar nämligen på musik i lurarna. Vi tvingas springa ifatt honom helt o knacka honom på axeln o fråga om han har tid några minuter. Det hade han.
Efter det begav vi oss tillbaka till Arenans omklädningsrum o stötte då på IFK:s andretränare Björn Sätherström.
”Är Lucau kvar i omklädningsrummet”, undrade vi.
”Jadå, de flesta är kvar”, sa Sätherström och pekade mot omklädningsrummet.
Vi ställde oss snällt utanför omklädningsrum 6 i Arenan och väntade…men ingen Herdeiro Lucau.
Efter en stund kom Big Lars ut.
”Är Lucau kvar”, undrade vi.
”Nä, han har gått”, sa Lars och fortsatte knappa på sin mobiltelefon.
Vi fick nöja oss med Darko.
Och det var i och för sig inte så illa det. För när jag tänkte närmare på det så blev det rätt klockrent. Darko ska lämna IFK men har inte fått några större rubriker trots det, inte om man jämför med de andra avskedsspelarna som Kjeldgaard, Lucau och i viss mån Koch. För det här uppdraget gick nämligen ut på att göra att knäck till finalbilagan med arbetsnamnet ”Sista natten med gänget”. Och ju mer jag funderade ju mer tyckte jag att Darko skulle symbolisera det i vår finalbilaga. Och snacket med Darko blev så pass bra att jag nöjde mig med det.
Resultatet får ni läsa i morgon. Men det känns rätt att vi vinklade på Darko efter hans tre år i IFK.

Men i morgon åker vi alltså. Och då startar också jag o Robin vår liveblogg som kommer att vara igång på kristianstadsbladet.se under onsdagen o torsdagen fram till avkast.

Där kommer vi att följa IFK under deras resa mot finalen. Vi kommer att rapportera om allt som vi ser o hör och vi kommer att bevaka presskonferensen i morgon förmiddag och därefter IFK:s träning i Scandinavium på kvällen.

Därför är mitt råd, till alla som inte vill missa någonting inför SM-finalen, enkelt: Häng med oss på livebloggen från och med i morgon!
Det kommer att bli en riktigt rolig resa!

Tills dess: Ladda på så gott det går!

/Mackan