Premiären, studion och de svenska vinnarskallarna

Ja. God kväll. Det var ju den där matchen den här premiärkvällen egentligen handlade om. Det är inte rättvist att summera stämningen, trycket, premiären, rivaliteten, derbyt… ja, allt som Kroatien–Serbien var… i ett simpelt highlights-klipp från Youtube, men det var det bästa jag kunde åstadkomma. Handbolls-EM är igång och det är sådär alldeles, alldeles underbart som det egentligen bara kan bli på ett EM där konkurrensen breddats och där det egentligen inte kommer att spelas några dåliga matcher. Välkomna också till den här bloggen, där tanken är att vi ska dela ut kungar efter varje EM-kväll. Till det bästa, det sämsta, det konstigaste, det roligaste eller bara helt ordinära saker som händer under mästerskapet. Jag är enväldig jury och jag har inga som helst kriterier att gå på mer än min egen magkänsla.

Så vi kör väl igång då.

Olafur Gudmundsson. Så här i efterhand var det ju lite otur att Albin Lagergren sa just så här om sin lagkamrat inför EM-premiären: ”Jag har ganska bra koll på honom”. Det var Islands kväll. Det var Palmarssons kväll. Och det var framför allt Olafurs kväll. Sju mål, matchens lirare och en högst överraskande seger mot Sverige. Island är ju egentligen ett ganska medelmåttigt landslag sett till konkurrensen, men i kväll påminde Olafur plötsligt mer om Mikkel Hansen än om den vänsternia vi sett i Handbollsligan under hösten. Kul…. för honom… skriver jag inte utan viss bitterhet.

EM-studion. Det är lika bra att få det överstökat direkt, så jag slipper dras med det här under resten av mästerskapet. Viasats sändningar från EM är redan så oerhört mycket bättre än det Discovery åstadkom från damernas VM i december. Inte nödvändigtvis för att profilerna är så mycket bättre, men ändå lite. Fortfarande är det inget kommentatorspar som slår samspelet och nostalgikänslan som Perlskog/Hellgren står för. Och Ola Wenström är det ingen som slår på fingrarna. Men framför allt handlar det om KÄNSLAN. Viasat kör studio på plats när Discovery valde en tyst studio i Stockholm (antar jag). Viasat har Suzanne Sjögren på plats som intervjuare både vid bänk och mixad zon, medan vi med Discovery fick vänta tills kommentatorn Niklas Jarelind hunnit ner från båset för att hitta intervjuoffer (ja, man skickade ner Patrick Ekwall till slut, men det var ju så dags). Viasat sänder alla matcher, inte bara på utomordentliga Viaplay, utan körde exempelvis Kroatien–Serbien även i TV10. Och dessutom hinns det med lite inför-, mellan-, och eftersnack i Viasats studio, vilket egentligen är märkligt, kan det verkligen vara MER reklam i femman än i trean? Det var en lång motivering, men som sagt, då har vi det avklarat. Det är med andra ord en tydlig skillnad mellan att ta sina rättigheter på ”allvar” och på ALLVAR.

Tollbring/Zachrisson. Mitt i det svenska haveriet vill jag ändå lyfta fram en sekvens som jag tyckte om. Sverige låg under med ett par-tre-fyra bollar i andra halvlek. Jerry Tollbring snodde bollen, gick på ett något huvudlöst avslut på en offensiv isländsk målvakt. Det gick åt skogen, men Mattias Zachrisson var där och tog returen och valde då att gå på ett ännu mer huvudlöst avslut. Ensam mot ett isländskt block gjorde han, via täck, till slut mål ändå. Jag tar upp det för att jag tycker att det säger något om den här duon. Om måltjuvarna i dem. Om vinnarskallarna. Men framför allt om deras känsla för matchbilden. Det var bråttom. Det krävdes snabba avslut och snabba mål för att Sverige skulle hinna ikapp. Det gick åt skogen ändå, men det här var ändå en sekvens med en duo vars skallar vi hade behövt fler av.

***

Det finns mycket att säga om Sveriges premiär, men vi kan väl alla vara överens om att det var ett fiasko. Varningssignalerna om försvarsspelet efter Ungern-matcherna var på riktigt. Målvakterna var bra mot Ungern och vi släppte in 30 mål i snitt. Och mot Island vann vi till och med målvaktsmatchen till slut, men blev totalt utspelade ändå. Låt gå att vi bara förlorade med två mål till slut, men det här var verkligen så dåligt att jag inte kan se att vi ska ha den minsta susning mot de bästa lagen i EM. Island är ju inte direkt ett Kroatien, Frankrike eller Norge.

Försvarsspelet såg ensamt, otajmat och klent ut. Kristjan Andresson saknar alternativ bakåt och de han ändå har (5–1-försvar eller helt enkelt andra spelare) skulle nog inte påverka prestationen i positiv riktning. Vi är helt enkelt beroende av att de spelarna han litar på, att det spelet han litar på, fungerar. Det gjorde det inte mot Island och då har detta unga och orutinerade lag en alldeles för låg lägstanivå. Det ville liksom aldrig ta stopp. Det är bara att tugga i sig och hoppas att det vi litar på kommer upp i en tillräckligt hög nivå för att besegra Serbien.

MEN. Även om känslan är att Sveriges EM dog litegrann ska vi ta med oss att det trots allt bara blev en tvåmålsförlust. Det kan betyda mycket framöver när inbördes möten räknas ihop. Nu är det inte säkert att vi går vidare till mellanrundan överhuvudtaget, och att gå dit med noll poäng känns ju mer eller mindre meningslöst. Men slår vi Serbien med, säg, tre bollar, så är det fortfarande inte omöjligt att vi går till mellanrundan med minst två poäng. Då är vi åtminstone med i matchen.

***

Ska jag vara ärlig såg jag mer av Frankrike–Norge än av Kroatien–Serbien. Balkanvurmarna på twitter får väl stämma mig. Lite synd om Norge var det. Jag placerade norrmännen i EM-final när vi tippade på redaktionen tidigare i dag, men frågan är om inte den chansen, precis som Sveriges, dog lite i kväll. Det var ett alldeles underbart drama som kunde slutat hur som helst. Norge ledde med mindre än fyra minuter kvar och Kristian Björnsen flippade sedan in 31–31 med minuten kvar. Nu blev det ändå förlust och tittar vi framåt så måste man antagligen besegra Kroatien för att gå till semifinal. Enklare uppgifter kan man ha.

***

Till sist då. Hemmaveteranen Domagoj Duvnjaks EM verkar redan vara över. Enligt Flincks uppgifter från de internationella kollegorna i Kroatien ska en vadskada sätta stopp för resten av mästerskapet. Sorligt.

***

Summering:

***

Kvällens ”ser ut att vinna EM”: Kroatien.

/Robin