Kamikazetipset, Europaspelet och 2 x Henningsson (?)

European League, Handbollsligan

Det har, till slut, blivit dags att gå vidare. Att lämna handbollssäsongen 20/21 bakom sig och i stället irritera sig och engagera sig i kampen mellan SVT och TV4 vid fotbolls-EM. Så mycket till kamp är det för övrigt inte. Lika vakna och på tå som CMore oftast är under sina handbollssändningar, lika tillbakalutat mätta och ambitionslösa har de varit under de senaste fotbollsmästerskapen. Allra bäst uppvisat när de bara gav upp och avslutade sändningen i samband med Christian Eriksens otäcka hjärtstopp. Jag har nog aldrig varit med om något liknande, att ett mediehus bara slutar rapportera om en så dramatisk händelse och i stället sätter på ”Halv åtta hos mig”.

Ja, ni ser. Jag håller redan på att förvandla den här bloggen till något annat än handboll. Men om jag ändå ska använda ambitioner som en slags brygga så skrev SVT i dag att svenska mästaren Skuru tackar nej till sin Europaplats nästa säsong. Orsaken är, som så många gånger förr, ekonomi.

– Vi har inte ekonomiska förutsättningar att delta i Europacupspel. Det är så enkelt, säger ordförande Jonas Johansson till SVT.

    Det är både tråkigt och dåligt för svensk handboll när en svensk mästare inte anser sig ha varken ambitioner eller ekonomi till att representera Sverige i de finaste cuperna. För vi ska komma ihåg att det inte är den halvsega European Cup (gamla Challenge Cup) det handlar om. Det Skuru tackar nej till är European League eller kanske till och med Champions League. Sävehof, som tog Skurus plats, kommer till exempel att ansöka om wildcard till den finaste turneringen. Skuru gjorde inte ens ett försök.

    I Champions League är varje lag garanterade minst 700 000 kronor i prispengar, plus extrapengar för varje poäng man tar och hur långt man går. I European League är det inte samma pengar, garantin ligger på 225 000 kronor, och det är klart att det ensamt inte räcker för att täcka alla resor och omkostnader. Där är det fortsatt så att EHF har ett jobb att göra för att se till att cuperna blir mer ekonomiskt lukrativa. Samtidigt stöttar SvenskElithandboll bortaresorna, så helt ensamma och tomhänta står inte Skuru i det här. Utmaningen består snarare i att få snurr på de egna intäkterna i samband med Europamatcherna, men det var en utmaning Skuru inte ville ta.

    – Det är klart att man vill kunna erbjuda spelare så goda sportsliga möjligheter som möjligt. Sedan ska man inte överdriva vad Europacupspelet betyder. De senaste åren har svenska lag varit med och åkt ut efter ett par kvalomgångar. Det är klart att det skapar rutin, men det står inte i paritet till de kostnader det innebär, säger Jonas Johansson.

    Europarutin för de egna spelarna, visst, men svensk handboll då? Jag kan ju tycka att man som svensk mästare har ett visst ansvar att representera Sverige. Att åtminstone försöka ta sig långt, försöka göra ekonomi av Europaspel och försöka ta Sverige högre upp på rankingen. Inför nästa säsong är Sverige är rankad som tia i Europa på damsidan. De nio bästa får en garanterad plats i Champions League, där de stora prispengarna finns. Men om svenska klubbar ska hålla på och tacka nej till Europaspel lär avståndet till Champions League i stället bara bli längre och längre.

    ***

    Något Europaspel blir det inte för IFK Kristianstad. För första gången på nio år är man inte kvalificerat och det blir i stället en säsong med bara ligaspel och svenska cupen.

    Just nu upplever IFK en oerhörd lågsäsong, med semestrar och en trupp som (väl?) redan är färdig. Det är Philip Henningsson som ligger där och skvalpar. Vill han hem en runda igen efter ett tungt debutår i Tyskland? IFK säger sig vilja ge plats åt honom om så är fallet, även om besättningen på just den positionen redan är minst sagt välfylld med Olafur Gudmundsson, Markus Olsson och Johan Nilsson. Men Henningsson skulle utan tvekan bidra, framför allt i försvarsspelet. Vi kan till och med få se ett mittlås med 2 x Henningsson i höst. Jag fattar att det skulle vara svårt, kanske omöjligt, att tacka nej till Henningssons tjänster, men det måste ändå sägas att en redan obalanserad trupp skulle luta ÄNNU mer åt vänster än vad den redan gör. Tre vänstersexor (Frend Öfors, Ehn och Petersen) och fyra vänsternior skulle nog sätta griller i huvudet även på Jonas Wille.

    Därmed har det blivit dags att ge sig på det årliga och rekordtidiga kamikazetipset. Handbollsligan ser ut att bli supertät i toppen, men jag har ändå bilden klar över hur tabellen kommer se ut någon gång i början av nästa år.

    1. IK Sävehof
    2. HK Malmö
    3. IFK Kristianstad
    4. IFK Skövde
    5. Ystads IF
    6. Alingsås HK
    7. Eskilstuna Guif
    8. Lugi

    9. Aranäs
    10. Önnered

    11. Hammarby

    12. Hallby
    13. Redbergslid

    14. IFK Ystad

    Topp fem är egentligen hopplös, men jag ser ingen anledning till att Sävehof skulle kliva ner från tronen. De blir av med Jonathan Edvardsson, men får in både Olle Ek och Jonathan Stenbäcken. Där bakom har Malmö värvat rätt trevligt med spelare som Charles Hugoson, Inge Aas Eriksen och Adam Tumba. IFK kommer att lyfta jämfört med förra säsongen, men jag tror inte att de hinner hitta den där jämnheten mot toppkonkurrenterna som krävs för att rubba Malmö eller Sävehof. Däremot tror jag de passerar Ystad, som visserligen förstärker med Philip Stenmalm, men som blir av med Ludvig Hallbäck och därmed får förlita sig mer på de allt äldre och allt mer skadebenägna Dalibor Doder och Kim Andersson. IFK Skövde har blivit fyra två år i rad och den placeringen är den jag är mest säker på av alla.

    Att Alingsås blir sexa känns nästan lika självklart. Sedan blir det lurigt igen hela vägen ner. Jag brukar aldrig tro på vare sig Önnered eller Aranäs, men den här gången har de förstärkt lovande båda två. Men det räcker inte för slutspel, där Eskilstuna Guif utan Eric Johansson ändå har något bra på gång. Och Lugi då, som med nöd och näppe kommer lösa den sista slutspelsplatsen. Hammarby känns hetast av de fyra lagen i botten, medan Hallby, RIK och IFK Ystad kommer gå en tajt kamp om att undvika jumboplatsen.

    ***

    På fredag släpper de båda handbollslandslagen sina OS-trupper, men redan i kväll släppte Discovery sin.

    Ingen skräll att Jarelind och Johansson kommenterar, eller att Torstenson är kvar efter sina rätt starka och TYDLIGA insatser i tidigare sändningar. Mer överraskande att Oscar Carlén petas (eller har han själv tackat nej?) och att Ljubomir Vranjes byter tillbaka från Viasat. Carlén har varit en av de allra bästa i en handbollsstudio de senaste åren, men när Vranjes missade OS med sitt Slovenien gissar jag att han var svår att komma runt. Hans folkkära namn från Bengan Boys-åren passar som handen i handsken nu när den lite bredare OS-publiken ska bänka sig framför teven. Och som expert, där han kan lägga ut texten, kommer han faktiskt helt till sin rätt.

    ***

    Med detta önskar jag er en trevlig sommar! På återseende när OS-handbollen drar igång!

    /Robin